Att tattuera armen...
… är för mig en jättestor sak! Jag ska ju gadda min underarm om en månad och det är något jag funderat länge och väl på. Folk verkar göra det hur lätt som helst och inte lägga ned mycket tanke på vart exakt man placerar den.
Sen tycker jag iof att händer och hals är snäppet "värre" men det här är ett jättestort steg och sedan finns det ingen återvändo. En underarm är en underarm och den kommer du aldrg kunna dölja på samma sätt som överarmen, ryggen, benet..
Ni som har bestämt er för att tattuera underarmen eller ni som redan har det, var det ett stort steg för er eller ser ni det som vilken tattoo som helst??
Sajtvärd på Iller.ifokus
Jag planerar att tattuera handleden. Det är något jag velat göra i två år för att dölja lite ärr och för att det är snyggt. Dock har jag inte hittat ett bra motiv, och jag är jättepetig, för den kommer ju synas hela tiden.
Dessutom så kommer jag se den hela tiden, vilket jag inte gör med mina andra, så det måste vara ett motiv jag inte "tröttnar" på, och vara väldigt bra gjord. Inte så jag kan ha vilket kludd som hellst på kroppen, men det blir ju att ställa allt på sin spets. De flesta negativa saker ang tattueringar kommer fram när jag ska sätta den på handleden/underarmen, något jag inte tänkt och brytt mig i när de gällde ex fotleden.
Så nej, det är inte som vilken som hellst, det är ett stort steg för mig med.
Paulina

Jag har ocksa planerat en pa underarmen, och jag tycker nog inte att det ar en sa jattestor grej, men daremot sa ser jag helst att det ar ett "neutralt" motiv dar eftersom den syns hela tiden. T.ex. skulle jag nog aldrig satta ett bandnamn dar, eller en symbol som kan anses stotande i vissa fall.
// Amanda
jag har både på överarmen och underarmen. bryr mig inte om placering, vill jag ha ett motiv där så gör jag det, passar ett motiv bättre på ett visst ställe än ett annat så sätter jag det där. Men visst får man väl tänka steget längre ang. jobb m.m. Att dölja tatueringar förstår jag mig inte på, varför överhuvudtaget tatuera sig då? tatueringen är ju en del av dig själv.
#3 håller med om att man inte vill dölja den på ett vis men somsagt- på en jobbintervju kan det vara bra att ha möjligheten så arbetsgivaren ser den person jag är före vad jag har på kroppen.. :)
En tattuering för mig behöver inte betyda att jag måste visa upp den för att den är en del av mig.. Den kan vara gjord och placerad för mig, inte för någon annan att beskåda när som helst- precis som min mage som är en del av mig men jag visar gärna inte upp den för alla.. :)
Sajtvärd på Iller.ifokus

#4 men om man vill dölja den så kan man ju ha på sig en långärmad skjorta eller ev en trekvarts ärm beroende på hur tatueringen sitter.
Jag har planerat att göra två helarmar och jag vet att det kan bli krux pg av dem på arbetsintervjuer i framtiden om man visar dem, men just därför kommer jag inte att visa dem. mina helarmar kommer inte att gå hela vägen ned till handen utan kommer att lämna ungefär 5cm mellan hand och tatuering ; )
#4 jo men för mig så är tatueringarna så naturliga så man tänker inte ens på dem, och iomed det så tänker man ju inte på att dölja dem isf. Sen är det ju sant det du skriver. Jag tycker det är synd att man fortfarande inte i dagens samhälle kan/får se ut hur man vill för att folk har förutfattade meningar.
#6 Det är sant, men mycket har ju förändrats, och var och varannan har ju dem nu, så scceptansen har ökat och kommer nog fortsätta med det också =)
Riktigt häftigt var det att se en rynkig tant i rullstol på en marknad en sommar med en nytattuerad delfin på underarmen =)
Paulina
#5 visst kan man dölja men jag är en såndär t-shirtmänniska som är väldigt varm av mig.. :)
Sajtvärd på Iller.ifokus
För mig var det ganska enkelt. Inte ofta jag går med kortarmade tröjor så mina tatueringar är hela tiden dolda.
För mig är alla tatueringar vältänkta och planerade. Så alla tatueringar jag gör betyder och är speciella…
Jag gör dem för mig själv och behöver absolut inte visa upp dem för folk. Dessutom tänker jag inte på dem heller, eftersom dem är en del utav mig. Dem flesta jag har kan man dölja jätte väl, förutom dem på handleden då.
Dem tatuera jag för att jag länge velat det, och de vart bara så mycket vackrare där med två fjärilar än med flertal ärr. Att folk ser dem gör mig inte det minsta. Och när jag går på intervjuer så ser dem inte dem i första hand heller. Antingen är de bara att ha långärmad- men jag sitter inte heller med handleden uppåt hela tiden. När jag jobba i kassan så syns dem bara när jag ger tillbaka pengar eller liknande. Dem flesta reagerar glatt på dem, antagligen för att de är ett fint motiv som man blir glad utav.
Men som sagt, alla betyder och ingen tautering är någonsin som vilken annan tatuering som helst. Dem är alldeles speciella för mig, placering faller sig naturligt.
Jag har planer på en halv sleeve. Har jag behov av att den inte syns så har jag långärmad eller trekvarts. Annars har jag inget alls behov för det. De är JAG!
Liss - Moderator @ Bodyart.iFokus ☆
Jag har ju länge velat göra den här tatueringen på armen och nu är jag snart där.. Jag har sagt med det som med många andra grejer jag gjort- "Skitsnyggt! men jag ska inte göra det själv" :D
Antar att jag inte orkat ta diskussionen innan jag helt bestämt mig själv. Jag har sagt i många år att det är såå hot med tjejer som har tatuerat hela underarmen, "men har inte tänkt göra det själv". En dag tänkte jag bara- men va fasen- jag tycker det är så snyggt varför gör inte JAG det för då?
Stort steg men längtar väldigt.
Samma sak när man började se tungpiercings lite oftare (var väl i spice girls vevan skulle jag tro.. hon som alltid skulle visa upp sin). Jag tyckte det var såå fint men var ju bara typ 12 år då så jag sa alltid att jag inte skulle göra det själv för att slippa diskussionen (herre gud vet allt som stod om hur farligt var med piercings i tidningarna och föräldrar som alltid skulle påpeka det)..
Ett par veckor efter jag fyllt 18 åkte jag och piercade tungan.
Vet inte vart jag vill komma igentligen- men det är så snyggt! Mycket snyggare på tjejer än på killar, med vissa undantag förstås.. Sen är jag ju en såndär som är väldigt kräsen när det gäller motiv.
Sajtvärd på Iller.ifokus
Min första tatuering var en orm runt handleden, så det stora steget där var att det var den första, inte vart den placerades. Det kom så naturligt helt enkelt, en vision om en orm under en mattelektion ;)
Numer tänker jag aldrig på den trots att jag så gott som stirrar på den varje dag. Dock så blir jag sugen till och från att fylla på och täcka hela eller större delen av armen. Som min tatueringssalong säger: Time will tell
_No way! Yes way!