När ska man sluta?
Jag piercade närsvingen i höstas. En gammal dröm som gick i uppfyllelse, men jag var hur nervös som helst. Både för smärtan och för vad folk skulle tänka. Det gjorde inte speciellt ont. Det läkte suveränt fint och de flesta märkte knappt att jag hade satt en pärla i näsan. Så där fick man för att man gått runt och oroat sig i onödan.
Tog ett till hål i övre delen av örsnibben för 2 månader sedan. Tog en helix i veckan. Funderar på en tragus nästa gång (eller någon annat lite mer "kul" i örat - industrial?).
Fick en kommentar idag om att "Så fort ett är läkt, så tar du ju ett nytt hål?" Och insåg, att jo - så har det nog varit…
Samtidigt så känns det som att jag valt ställen som passar mig, min stil och min kropp. Vill inte se ut som en övervintrad hippie.
1. Vad är det för fel på en om man tycker det är "kul" att ta nya hål? Det gör hyfsat ont när man gör det och ömmar under läkningen. Men man får ju ett smycke som belöning! :)
2. Drabbas man av någon sorts självinsikt till slut eller kommer jag snart att ha 3 kg metall i vardera örat?
Som vanligt är inte måtta något jag begåvats med. Men jag kan hoppas att jag hittar någon annan hobby. Men det är ju så kul med smycken och piercing-smycken finns ju hur mycket som helst av och kostar knappt något. :)
Man ska sluta sen när karln säger att "nu fan får de räcka, piercings eller mig!" ;)
:) Jag har ingen karl. :( Annars hade jag nog aldrig börjat…
Haha, jag hade valt piercingarna ;)
Nej, men det är väl bara att köra på. Så länge DU trivs och tycker det är kul, är det självfallet ingen som kan säga något annat.
Jag känner likadant. Är lika kul varenda gång man har något nytt… Förvisso är det ett jäkla skit med vissa broskpiercingar i öronen, men det är ändå värt det på någon punkt. Som du säger, belöningen är ett riktigt snyggt smycke.
Jag tror inte det är något mer fel på oss än andra ;)
Och angående insikten, det beror ju helt på dig. Om jag tänker på mina töjningar tex. så ville jag bara ha 4 mm från början. Nu är dem 12 mm. Men jag har ändå stannat på 12 mm, fast att jag är sugen på att töja hela tiden. Men vill inte ha större, så töjde ett bredvid i stället ;) Och de har jag slutat på 4 mm. Så visst har man väl ändå sina små gränser någonstans.
Jag ville ha massvis med olika i ansiktet också. Men nöjde mig med septum och off-center. Nu har jag även tagit bort off-centern och har enbart septumen kvar. Så där fanns det en osynlig gräns med :) (fast kommer kanske ha något nytt inom framtiden)
Ja, slutsatts - Gör precis som du känner för. Ingen kan säga att det är fel eller fult, så länge du tycker det är rätt och fint. Hejja hejja ;)
Liss - Moderator @ Bodyart.iFokus ☆
Jag håller med #3. Alla har nog en gräns även om man inte vet om den från början eller att den förändras under tiden. Jag har i öronen rook, 2 conchar, tragus och 14 mm töjda lobes. Jag tycker det räcker i öronen nu.
Man gör ju det man själv tycker är fint och vad man tycker man själv passar i, det är alltid någon som tycker man har för många eller för få, så det är ganska onödigt att lyssna på andra.
Och om man skulle vakna en dag och känna "shit vad mycket skrot jag har i ansiktet", så är det ju bara att plocka ut dem. :)
Det trillade på rätt fort för min del med. Men nu har jag inte gjort något på 1,5 år, för jag vet inte riktigt om det passar in på mig.
Jag VILL, jag tycker om det helt enkelt, men det känns lite som att jag gjort det som jag tycker passar in på mig just nu. Kanske gör något åt öronen senare, men annars så är jag rätt nöjd i piercingväg för tillfället.
Paulina
För mej har det bara gått ut för. haha
Började med vanliga lobes när jag var 11år, sen har det bara fortsatt. Öronen skulle inte töjas mer än till 10mm, nu ligger jag på 16mm och vet inte om jag är klar. Så fort en piercing är läkt så kommer det en ny. Nu har jag där emot börja byta ut piercingar. Plockade ur min off center och gjorde en meduza t.ex. Och det är väl så jag kommer fortsätta genom att göra nya och plockla bort gamla för att det inte ska se allt fö rilla ut. Nackdelen är ju alla ärr jag har/kommer få.
#6 Gör precis likadant. Skulle inte heller ha mer än 10mm men har nu 16. Tog ut min off centre för en meduza haha.
Tar jag en ny i ansiktet tar jag ut en piercing jag redan har för jag vill ha det stilrent!
Sen ska man alltid ta sina piercingar sin egen skull, aldrig för någon annan!!!
Sajtvärd på Iller.ifokus
När det börjar bli ordentligt opraktiskt, då är det dags.
![[disembowel]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Som andra varit inne på, jag tycker att man ska sluta när det inte längre är för en själv man gör det, när det blir självdestruktivt och att man inte mår bra av det helt enkelt. Sålänge man mår bra, är nöjd med sig själv osv så, kör på.
Som någon nämnde så har nog alla en gräns, men det är svårt att veta i förväg var den ligger och vad som händer när man når den. Jag kan inte påstå att jag hade planerat från början att ha 32 piercingar men dit har jag kommit nu och jag har även planer på fler. Jag ser inget negativt i det, jag trivs jättebra med mig själv och mitt utseende och min gräns dyker säkert upp så småningom, även om den säkert flyttat sig något längre bort under de senaste åren.
Tycker att man kan ha exakt hur många piercingar man vill sålänge man själv trivs med det, OCH "trivs" (eller ja, iaf är medveten) om att ifall man en dag ångrar sig så står man där med massvis med ärr.
Men förstår exakt vad du menar, har varit likadan själv ^^ "Tröttnade", eller snarare "nöjde" mig efter ett tag, men innan jag fyllt 16 hade jag piercat mig över 15 gånger ^^ (medräknat öron dock)
Starta ny diskussion